Resan till Riga med Vikinglines Cinderella, 4-6 juli 2006

Seniornetvännerna Göran Tränk, Ingvar Sigfridsson, Boris Sjö och jag själv hade sett fram mot en resa till Riga, huvudstaden i Lettland och full med historia. Innan vi gick ombord hade vi tid ett besök på "Fåfängan" ett fikaställe som ligger på berget ovanför terminalen. Det var en mycket fin utsikt över Stockholm därifrån.

Det blev en härlig resa med mycken god mat, dans och däckspromenader med och utan underhållning och till detta kommer upplevelserna i Riga. För Boris och mig var det första gången och det är svårt att första första gången veta vad som är mest besökvärt.

Jag vill nämna det vi missade, nämligen domkyrkan (där det lär finnas mycket fina fönstermålningar) och inte heller åkte vi hissen upp i Peterskyrkan, 72 meter upp av den totala höjden 127 meter. Obs, höjden slår dock inte S:t Olaikyrkans 159 m i Tallinn men där fick man gå i trappor till 75 meter. Inte heller såg vi jugendhusen på Alberta iela (Albertgatan) och Elizabet iela. Det finns 870 hus inventerade och de finns med på EU:s karta över världsarvet. Av dygnsskäl gick vi inte heller på Lido.

Det har varit svårt att få fram uppgifter om Riga via internet men till bilderna har jag, som Du ser, en hel del ändå.

Källor för historiken mm: Berlitz Reseguide Riga/Wahlström & Vidstrand samt Riga en personlig vägvisare av Andres Küng

En liten inledning om Riga är dock på sin plats:

Lettland grundas 1201 av biskop Albert och 1282 blir det en hansastad. 1621 blir Lettland svenskt och är det fram till 1710, då det åter blir ryskt under Peter den store, 1920 blir Lettland självständigt fram till 1940, då det intogs av Sovjet och 1941 av tyskarna. 1944 återerövrades Lettland av Ryssland. Efter krigsslutet infördes tvångskolletivisering av jordbruken och tiotusentals letter fraktades till Sibirien för att dö.

Före kriget fanns det ca 2,5 miljoner invånare och efter kriget ca 1,4 miljoner. "Ryssar" är i majoritet. Lettland har nu ca 2,3 miljoner invånare, varav en tredjedel finns i Riga (ca 750000). Gamla Riga är snyggast och bebos av de mer bemedlade. Ca 30 tusen har det bra ställt och de övriga inte.

Lettland blev självständigt 1991 och de sista ryska trupperna lämnade Lettland 1994. År 2004 blev Lettland medlem i EU och 2008 införs euron.

Före världskriget fanns det ca 45000 judar i Riga, vid krigsslutet 150. De flesta hade mördats tillsammans med judar, ihopfösta från Tyskland, Österrike och Böhmen/Mähren. Många återvände dock efter kriget och 1989 fanns ca 23000 judar, som dock därefter har minskat pga emigration.

Vi var hänvisade till buss till centrala Riga. Från hamnen gick bussar till centrum men också till badorten Jurmala. Det var varmt och skönt, vilket killarna på bilden kan intyga.
Ankomst och avresa med bussarna skedde vid Riflamenmonumenten (Lettiska skyttarnas monument), byggt i röd granit, till minne av alla de lettiska skyttar som stred under första världskriget. Tsaren var i desperat behov av fler soldater och tillät därför en lettiska armé som skulle kämpa mot tyskarna. Då revolutionen bröt ut 1917 valde dock några att gå över till de röda och räddade därigenom Lenin kvar vid makten. De slöt dock upp på Lettlands sida efter självständighetsförklaringen 1918.
De som har det bra ställt ekonomiskt kan t ex ha en sådan här bil, som Boris har parkerat intill. Det händer, sägs det, att en kille som äger en snygg bil också har den som sitt sovrum.
Här intill är Rådstorget (tidigare marknads och avrättningsplats - liksom många andra torg) med rådshuset till vänster och Svarthuvudenas hus till höger. Framför, på bild nedan, ser ni Sankt Roland, som dog martyrdöden i slaget vid Roncesvalles 778. Han var Karl den stores favoritnevö och kom att symbolisera rättvisan i många städer.Nedan ser du också en närbild av Svarthuvudenas hus.
Ovan ser ni Peterskyrkan på båda bilderna. Dess spira är från 1491 och kyrkan är omnämnd redan 1209. Spiran rasade 1666 men 1690 var det uppe igen och var då det högsta trätornet i Europa och så brann det ned 1721. Upp igen 1726 och då hela 127 m. Tyvärr träffades det av en bomb 1941 men 1973 var det på plats igen.

Parker ligger utefter kanalen och det finns gott om matställen, bra så, för man blir törstig efter stadspromenaden

Vid kanalen ligger också bla Operan (Lettlands nationalopera) som byggdes på initiativ av Alexander II på beställning av Tyska Dramateatern och invigdes 1863. Den kallades därför en gång för Tyska Teatern och var den första byggnad som elektrifierades. Den renoverades efter sovjettiden och öppnades åter i september 1995. Hela folket bidrog till finansieringen. Det har en mycket fin akustik och årligen anordnas balettfestivaler och som kuriosa kan nämnas att läktarens relieffer är täckta med 4 kg bladguld. Ni ser den på bilden nedan.

 

 

 


Ovan till höger ser ni Lettiska Okupationsmuseet i bakgrunden av Rådstorget, en sovjetisk svart kloss. Museet innehåller dokument och fotografier, som skildrar hur Lettland förlorade sin självständighet, ockupationen av Sovjetunionen och Nazityskland. En barack från Gulagläger har byggts upp för att visa under vilka vidriga förhållanden som letterna tvingades leva i Sibirien.