Våren 2005 följde jag med ett sällskap pensionerade lokförare till Eskilstuna för att titta på loket Förstlingen och det var så trevligt, så jag tyckte att det bör finnas med en blänkare om det på min sajt.
Stoff, utöver bilden, som jag tagit, har hämtats från Eskilstuna kommuns hemsida och ur NE.

Förstlingen är det första lok som byggdes och användes i Sverige. Det byggdes av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna, med spårvidden 891 mm (tre svenska fot) och premiärturen ägde rum 2 juni 1853. Det levererades till Norbergs Gruvjärnväg 1853 för att dra malmvagnar och användas vid byggandet av Norbergs Järnväg, Det fungerade dock dåligt och efter en kort tid fördes loket tillbaka till Eskilstuna för ombyggnad till normalspår 1435 mm från de ursprungliga 891 mm. Det användes sedan vid Nora Ervalla Järnväg som Sveriges första järnväg med lok i kommersiell trafik, för att dra godståg men även något persontåg. Loket användes till 1870 och skrotades 1871 (en annan uppgift säger i Örebro 1882) Vissa delar finns kvar, bland annat en ramsida, en cylinder och två hjul. Ångpannan hamnade som värmepanna vid Mosebacke i Stockholm. Till eftervärlden sparades endast ett fåtal delar som idag förvaras på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

Men det tog inte slut därmed.
F d informationschefen vid Volvo CE, Bengt Ohlin, fick idén om att skapa en replik av Förstlingen. En projektgrupp bildades 1998 (Projekt Förstlingen II) med representanter från bl a VCE, Munktellmuseet, Eskilstuna stadsmuseum och Mälardalens högskola.
Från en sammanställningsritning har ca 300 detaljritningar skapats. Med hjälp av sponsorer och många timmars ideellt arbete kunde Förstlingen II göra sin premiärtur i maj 2004. Ångpannan eldas med ved och hastigheten uppgår till ca 15-20 km/timme. En tur med Förstlingen II ska kunna avnjutas på olika spår och platser, däremellan kommer det lilla loket stå placerat på Munktellmuseet eller i Munktellstaden. På Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle finns en modell av Förstlingen i skala 1:10.

Läs mer här på Intresseföreningen Förstlingen II, Eskilstuna
När Du vill tillbaka så klicka på krysset upp till höger!

Här kommer uppgifter om loket Prins August, som levererades 1856, samma år som första linjen öppnades i Sverige mellan Örebro och Nora.

Bilderna är från Göteborgsutställningen 1962 för firande av Västra stambanans 100-årsjubileum.

Prins August tillhör SJ:s första serie av ånglok och är ett av de äldsta bevarade loken i Sverige. Loket var nummer tre i en serie på sex lok som levererades 1856 av den engelska firman Beyer, Peacock & Co. Eftersom det svenska lokbyggandet ännu var i sin linda vid denna tid beställde SJ sina första lok i England.

De sex loken fick littera B och sattes i trafik på SJ:s första linjer, Malmö-Lund och Göteborg-Jonsered. Högsta hastigheten var måttliga 60 km/h, vilket dock var väldigt mycket med dåtida mått. B-loken var avsedda för blandad tjänst och hade därför två medelstora drivhjul. För ånglok gäller nämligen att ju större drivhjul de har, ju större blir hastigheten. Men större hjul betyder också att loket blir svagare och när SJ senare köpte fler lok blev det därför en uppdelning i snabbare persontågslok med färre och större hjul och långsammare godstågslok med fler och mindre hjul. Lokföraren sågs i järnvägens barndom som en slags kusk, van vid vädrets makter. Lokens förarplatser saknade därför tak och det enda skyddet var en liten vägg längst fram med två små runda fönster. Med tanke på fartvinden måste det speciellt på vintern ha varit rejält kallt för föraren och hans eldare.

Vagnen bakom loket är inte riktigt samtida utan faktiskt Sveriges första personvagn med boggier, tillverkad 1877 för Bånghammar-Klotens Järnväg i Västmanland. Trafiken på banan sköttes av Frövi-Ludvika Järnväg och vagnen märktes därför med signaturen FLJ.
	Prins August slopades 1906 och ställdes undan som museiföremål. I samband med SJ:s 100-årsfirande 1956 rustades loket upp till körbart skick. Nuförtiden står det för det mesta uppställt på järnvägsmuseet i Gävle

Information om Prins August har hämtats från sajten järnvägs.net (klickbar här)